Lost in Laos

Efter en 24 timmars bussfärd från Hanoi anlände vi till Vientiane, Laos huvudstad, trötta och småyra efter åksjuketabletterna. Jag glömde min iphony på bussen och var något ångestladdad efter att jag och Daniel försökt hitta bussen vi åkte med. Vi delade en tuktuk med några andra backpackers och tog oss in till centrum där det var dags för att leta boende vilket inte var helt lätt. Vi vandrade från ställe till ställe och tog in på ett guesthouse som inte gav någon särskilt trevlig och inbjudande känsla men vi var trötta och jag näst intill ett sammanbrott på grund av tre faktorer. 1: den glömda nallen på bussen 2: lågt blodsocker 3: Trött i benen och ville bara typ dö. Efter en 20 minuter på rummet börjar jag känna att det kryper på kroppen, ni vet liksom lite ångestklump som kryper sakta uppför benen.. men det var inte bara ångesten som kröp utan äckliga små djur! Jag letade igenom sängen och hittade både döda och levande småkryp av olika slag. Inte så att det kryllade men tillräckligt för att få mig att få ett nervöstsammanbrott. Vi lämnade stället på två sekunder och jag satt mig på en stol utanför ett annat sunkigt guesthouse och väntade på att Daniel skulle hitta något bra ställe som kunde bota både ångest och ge oss god nattsömn. Ibland suger livet som backpacker/resenär. Till alla er som är avundsjuka ibland, tänk på bedbugs, vidriga toaletter och då är toaletterna på babel i Malmö en gudagåva i jämförelse, smuts, snusk, sunk, kalltvatten, fattigdom, död, trafikkaos, lortiga hundar och katter, det ständigt småpyrande dåliga samvetet, galna bussfärder = nära dödenupplevelser och andra obekväma situationer då man önskar att man helst var hemma och drack mellanmjölk och käka kanelbullar hos mamma. Vi hittade tillslut ett ställe som vi var nöjda med och Vientiane levererade det vackraste kvällsljuset på hela resan so far. Vi besökte nattmarknaden som följde mekongflodens promenadstråk, köpte shakes, snackade med trevliga Laotsier, hyrde cyklar,beställde världens starkaste sallad som vi inte kunde äta, blev bjudna på bamburörskorv, spanade in the golden stupa, ett munktempel och trot eller ej men vi hade tre underbara dagar trots den otroligt dåliga starten. 
Vi reste vidare till en ort som hette Vang Vieng, ett riktig backpackerhäng som tidigare varit känt för sina vilda fester längs floden med droger och mer fest som för vissa slutat med döden. Nu har stället städats upp och det är ett mer lugnt ställe som fortfarande är populärt bland turister som vill festa lugnare, bada i turkosa laguner och vandra i berg. Vi bode på ett fantastiskt ställe på andra sidan floden som var mer avsides och låg avskillt från stadens centrum. Vi bode i enkla bungalows i en fantastisk grön trädgård med vackra gröna berg som bakgrund.  I trädgården fanns det några mullbärsträd som vi snodde lite bär ifrån, riktigt goda! Vi hyrde mopped och cyklar som tog oss runt på förfärligt dåliga vägar som gav svidande ögon, blåsor i händerna och ömande muskler på grund av helt galna vibbrationer. Tänk att åka/cykla i en stenig utorkad bäck som är dammig, helt sjukt! Men det var värt det. Vi hittade många vackra platser där vi spenderade våra dagar. Vi testade även den så kallade tubingen som är väldigt populär och den består av ett uppblåst däck och floden. Vi blev avsläppta fyra kilometer utanför staden och flöt i ca 2,5 timmar plus paddla med armana när det inte fanns srömmar att glida på. Det var en trevlig avslappnad resa men som tillslut blev ganska jobbigt med allt paddlande. Vissa dagar hängde vi bara vid bungalown.
Dagens outfit Tove: solbrillor från russian market i Phnom Penh, blommig blus från humana secondhand Malmö, shorts från Ge-kås i Ullared (bild nr 2 ovanför). Daniels outfit: Svarta bardshorts från Åhlens. Vi njöt verkligen av den fantstiska naturen, vi hörde apor från bergen och äntligen fann vi lite lugn och ro. Det började närma sig nyår och vi hade hört från en välberest tysk man (dessa återkommande tyskar) att man skulle boka boende iförväg och gärna åka någon dag innan kalaset började annars skulle det finnas risk att det inte fanns något boende alls. Vi hittade ett guesthouse utanför Luang Prabang i en liten by nära Kuang si waterfall, ett känt vattenfall med turkost vatten. Väget till Luang Prabang bestod bara av serpentinvägar vilket innebar åksjuketabletter för mig. Jag vaknade plötsligt av att få en splash med vatten i ansiktet och var helt chockad. Jag somnade om och efter en stund vaknade jag av en vattenstråle med karamellfärg i rakt i pannan. Daniel satt på en mer skyddad plats men dock väldigt mycket mer obekväm. Vi kom fram till busstationen i Luang Prabang och vi bytte minibuss till tuktuk/lastbilstaxi. Vi visste att det skulle bli en intressant resa på grund av allt vatten splashande på vägen till Luang Prabang men då satt vi hyfsat tryggt i en buss, nu skulle vi inte ha något skydd alls och när vi kom fram till byn och Guest houset var vi helt dränkta och fusna. Guset houset låg på en underbar plats med små vattenfall och turkosa badpoler precis vid restaurangen. Bungalown var supermysig och ganska lyxig i jämförelse med de andra ställena vi bott på. Dagen efter besökte vi nationalparken med det kända vattenfallet med 80 meter fallhöjd som mest och vi klättrade upp till toppen av det för att njuta av en helt otroligt vacker utsikt och vägen upp var grön, frodig och brant. När vi klättrat tillbaka ner för den branta stigen var hela parken full av nyårsfirande Laotsier och Thailändare som kalasade på picknick, öl och baby-duck egg, vilket är halvutvecklade små ank/kycklingfoster som grillas och äts upp med sked. Så äckligt! I nationalparken fanns det ett björnreservat där björnana tidigare varit utsatta för tjuvskytte, försäljning till privatpersoner och olika björnfällor. Daniel badade i en av badpoolerna och hittade ett gäng grabbar att leka med de hoppade från minivattenfallen. Vi stannade här i tre dagar varav två dagar av nyåret sedan tog vi oss intill Luang Prabang för att se firande i stan.
Som vi beskrev i ett tidigare inlägg här på bloggen var nyårsfirandet i Luang Prabang nått utöver det vanliga med karnevalståg, miss new year 2013, vattenkrig, fest och mer festande. Vi stötte på ett gäng som vi var bekanta med sedan tidigare på resan, köpte vattenautomatgevär och anslöt till deras pluton. Alla var glada, ingen var torr och alla deltog i vattenkriget gamal som ung. Efter nyåret var staden helt tom och lugn och vi promenerade längs mekonfloden och spanade in vackra byggnader och fina restauranger och spa. Det känns som att det är ett ganska exlusivt utbud av butiker, fik, barer, hotell, spa och restauranger och att turismen har gjort att allt är väldigt dyrt för de folk som bor där permanent. Känns som att intrycket av Luang Prabang blev lite skevt när vi både fick uppleva årets stora fest till lågsäsong med extrem hetta. Det fanns en fantastisk nattmarknad som vi gick på ett par kvällar med fantastiska hantverk. Vi har fotat lite annorlunda mat. Som till exempel, hönsfötter, råtta,baby duck egg och mjölkäppeldryck
Resan genom Laos har varit fantastisk och vi har varit bortkopplade från allt i det verkliga livet hemma vilket har varit skönt.Vill gärna åka tillbaka någon gång för det känns som vi bara har sett en litenliten del av ett land som har så mycket mer att visa av både natur och kultur.
 
/ToveDanne

Kommentarer
Postat av: Fanny-Maria Lindman

Hej! Jag undrar varför inga av mina typ 10 senaste kommentarer syns? Jag förstår ingenting:( hoppas att denna syns. Jag älskar ditt sätt att skriva Tove. sjukt fina bilder och så äckliga matbilder:/ blä.. hahaha fredagsmys med hönsfötter? jag laddar för en tredagars bildvisning när ni kommer hem:) sers snart på skype! puss

2013-04-26 @ 12:52:20
Postat av: ToveDanne

Nu syns det! Nää tror varken på hönsfötter eller baby duck egg till fredagsmyset.. Ja vi har säkert över 4000 bilder att sortera och fler blider blir det juh.. Så tredgar kanske räcker för bild visning ;)

2013-04-26 @ 17:01:35
URL: http://ToveDanne.blogg.se
Postat av: Thomas Z

Skön läsning och härliga bilder. Tycker även att Danne är väldigt fin på bilderna:-)). Kram kram

2013-04-27 @ 10:57:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0